Steinerpedagogikens särdrag
Edellisistä nostoista sekä steinerkasvatuksesta laajemmin voi lukea lisää Steinerkoulun ABC – leikistä luovaan ajatteluun -kirjasta (Jarno Paalasmaa, INTO-kustannus, 2019).
KIRJAA ON SAATAVILLA MYÖS USEISTA STEINERKOULUISTA JA STEINERKASVATUKSEN LIITOSTA.
Den verkliga världen omkring oss är full av intressanta fenomen. Observation av omgivningen och livet är naturligt för barn. Världen är full av under! Observation är för ett litet barn vägen till imitation och lärande. Unga i gymnasieåldern håller fötterna på jorden genom konkreta
Steinerpedagogikens centrala mål är att fostra till frihet. Det betyder inte så kallad fri fostran – frihet är inte en metod, utan ett mål. Målet är att fostra vuxna som tänker självständigt och som förstår orsak och verkan i sin egen verksamhet och tar
Åldersbaserad undervisning avser just det – att varje åldersskede har egna utvecklingssteg som beaktas i praxis i undervisningen och i fostran. Från imitation går man stegvis vidare till självständigt arbete och tänkande. Steinerpedagogikens metoder bygger på evolutionen av människans medvetande. SMÅBARNSPEDAGOGIK Fokus i tillväxten
I steinerpedagogiken är det viktigt att helhetsmässigt få med människan i lärandehändelsen. Förutom att man i undervisningen strävar efter att tilltala tänkandet, känslan och viljan, är det viktigt att människan lär sig använda sin kropp mångsidigt. I nybörjarundervisningen används ofta ett flexibelt klassrum
Steinerdaghemmet och -skolan bildar alltid en gemenskap, där helheten byggs tillsammans: med barnen, föräldrarna och personalen. En trygg och bekant gemenskap ger en möjlighet till medborgaraktivitet på gräsrotsnivå – föräldrarna kan om de så vill vara en betydande del av gemenskapens verksamhet. När barnen
Vad är mirakelmedicinen som hjälper i lärandet? Det är glädje. I steinerpedagogiken ser barnet och den unga de egna handlingarna och framstegen – spåren av sina egna händer – och kan glädjas över dem. Att vara och göra tillsammans skapar glädje. Man kan glädjas över
Diskussion, lyssnande och möte finns i kärnan av steinerpedagogiken. Det förutsätter tid och närvaro i stunden. Barnets och den ungas förhållande till sig själv, till andra människor och till omgivningen växer i möten. Lärarens och fostrarens viktigaste uppgift är att skapa kontakt med barnet och
Att ta tag i saker. Att göra själv med händerna. Steinerpedagogikens arbetssätt stöder mångsidigt olika arbetsfärdigheter. Ansträngning leder till att saker färdigställs. Genom aktiviteter blir barnet och den unga en aktiv aktör. I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN I steinerdaghemmet bakar och lagar vi, vi städar och gör
En av de viktigaste uppgifterna med fostran är att väcka och upprätthålla barnets och den ungas intresse för världen och dess fenomen. Förmågan att förvånas och förundras är en port till motiverad inlärning av nya saker. I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN lapsen kiinnostus maailmaan herää jäljittelyn kautta.