Varför steiner avel?

Steinerpedagogikens särdrag

  • FÖRHÅLLNINGSSÄTT – i steinerpedagogiken förhåller man sig till sakerna som lärs utifrån helheten.
  • FRÅN SAGOR TILL BIOGRAFIER –fantasibilderna som väcks genom framställning stärker empatiförmågan och tillför känsloupplevelser till undervisningen.
  • BILDUNDERVISNING – innebär att berättelsebilderna som läraren ger omvandlas till barnets inre fantasibilder.
  • KONST I UNDERVISNINGEN – tilltalar hela människan och balanserar lärohelheten. Är en central metod inom steinerpedagogiken.
  • LÄRA SIG GENOM ATT GÖRA – målet är att öka viljan, väcka initiativförmågan, förmåga att ta tag i saker.
  • KREATIV LEK –särskilt i småbarnspedagogiken ses fri lek som något som ökar fantasin och utgör en källa för kreativitet.
  • FORMTECKNING – är koncentrerad tolkning av former och frihandsteckning som stöder bland annat ögats och handens koordination.
  • EURYTMI – är rörelsekonst, där musik och recitation formas till rörelsens och gestens konst, synligt tal.
  • NYBÖRJARUNDERVISNING UTAN PULPETER – ”bänkpedagogik” möjliggör en mångsidig användning av lokalen och i den lärande och undervisning genom rörelse.
  • TIDIG SPRÅKUNDERVISNING – börjar genom sånger, lekar och dikter på första klass, ofta redan i steinerdaghemmet på två främmande språk.
  • NATURVETENSKAP FENOMENBASERAT – genom konkreta observationer och försök går man från erfarenhet till begrepp.
  • TEMPERAMENTSLÄRAN –grundtanken är att utveckla och utnyttja det övergripande temperamentets positiva möjligheter.
  • LÄROBÖCKERNA GÖRS SJÄLV –arbetet med häften främjar den egna aktiviteten och bearbetningen av det lärda materialet.
  • LÄRANDE I PERIODER –varvid gestaltningen av helheter och processandet av information är lättare och det är möjligt att väcka ett djupare intresse för ämnet. Periodens längd är vanligen 3–6 veckor.
  • EN RYTM I LÄRANDET –i steinerpedagogik stöds barnets och den ungas tillväxt medvetet genom olika rytmer – under lektionerna, skoldagarna, periodundervisningen och skolåret tar man hänsyn till balans mellan olika aktiviteter.
  • MÅNGSIDIGHET I BEDÖMNINGEN – det är naturligt att bevisa lärandet och kunskaperna på olika sätt i steinerskolan.
  • ATT SKÖTA OM RYTMEN:en regelbunden dagsrytm och en årscykel med arbete och festligheter stöder en sund fysisk utveckling och skapar trygghet
  • STÖD FÖR UTVECKLINGEN AV SINNENA:
  • särskild uppmärksamhet ägnas åt sinnesintryckens kvalitet; ett litet barn är öppet för allt som förmedlas via sinnena och kan inte skydda sig mot intryck som är skadliga för organens utveckling
  • SVAR PÅ BARNETS BEHOV AV ATT IMITERA: eftersom ett barn under sju år i huvudsak lär sig genom att imitera och sällar sig till omgivningen och världen genom att konkret handla och göra, förstå med händerna, betonas i småbarnspedagogiken vikten av en hemlik miljö och hushållsarbete; när barnet ser och upplever det arbete som människor runt omkring utför – vanliga hushållsarbeten, matlagning, städning, hantverk, trädgårdsskötsel som barnet fritt kan ansluta sig till genom att imitera – får barnet mångsidiga impulser och möjligheter till lärande på egna villkor enligt utvecklingsskedet
  • VÄRNANDE OM FANTASIFÖRMÅGAN: konstnärlig verksamhet – sagostund, dockteater, måleri, teckning, modellering, sagomotion – ger liv åt fantasin
  • UTRYMME FÖR FRI LEK: leken är utmärkande verksamhet för barnet och den fria leken spelar en central roll varje dag
  • EN NATURENLIG KOST: maten tillreds med biodynamiskt eller ekologiskt odlade produkter och rena livsmedel utan tillsatser
  • FOSTRARENS SJÄLVFOSTRAN:fostraren är en förebild för det lilla barnet; fostraren undervisar genom hur hen agerar, känner och tänker; fostran är alltså i grunden självfostran, en strävan efter att vara en förebild som är värd att imiteras
  • KLASSFORM – ger eleven en trygg social krets för hela skoltiden.
  • EN EGEN KLASSLÄRARE – svarar huvudsakligen för undervisningen de första 6–8 åren.
  • HEMMETS OCH SKOLANS SAMARBETE – obestridligt viktigt. Ofta bildar föräldrarna också en egen fungerande gemenskap.

Edellisistä nostoista sekä steinerkasvatuksesta laajemmin voi lukea lisää Steinerkoulun ABC – leikistä luovaan ajatteluun -kirjasta (Jarno Paalasmaa, INTO-kustannus, 2019).

 

KIRJAA ON SAATAVILLA MYÖS USEISTA STEINERKOULUISTA JA STEINERKASVATUKSEN LIITOSTA.

Från observationer till förståelse

Den verkliga världen omkring oss är full av intressanta fenomen.   Observation av omgivningen och livet är naturligt för barn. Världen är full av under! Observation är för ett litet barn vägen till imitation och lärande. Unga i gymnasieåldern håller fötterna på jorden genom konkreta

Fostran till frihet

Steinerpedagogikens centrala mål är att fostra till frihet. Det betyder inte så kallad fri fostran – frihet är inte en metod, utan ett mål.   Målet är att fostra vuxna som tänker självständigt och som förstår orsak och verkan i sin egen verksamhet och tar

För olika åldrar på olika sätt

Åldersbaserad undervisning avser just det – att varje åldersskede har egna utvecklingssteg som beaktas i praxis i undervisningen och i fostran. Från imitation går man stegvis vidare till självständigt arbete och tänkande. Steinerpedagogikens metoder bygger på evolutionen av människans medvetande.   SMÅBARNSPEDAGOGIK Fokus i tillväxten

Hela kroppen lär sig

I steinerpedagogiken är det viktigt att helhetsmässigt få med människan i lärandehändelsen.   Förutom att man i undervisningen strävar efter att tilltala tänkandet, känslan och viljan, är det viktigt att människan lär sig använda sin kropp mångsidigt.   I nybörjarundervisningen används ofta ett flexibelt klassrum

Gemenskapen bär och fostrar

Steinerdaghemmet och -skolan bildar alltid en gemenskap, där helheten byggs tillsammans: med barnen, föräldrarna och personalen.   En trygg och bekant gemenskap ger en möjlighet till medborgaraktivitet på gräsrotsnivå – föräldrarna kan om de så vill vara en betydande del av gemenskapens verksamhet. När barnen

Glädje att göra, kunna och lära sig

Vad är mirakelmedicinen som hjälper i lärandet? Det är glädje. I steinerpedagogiken ser barnet och den unga de egna handlingarna och framstegen – spåren av sina egna händer – och kan glädjas över dem. Att vara och göra tillsammans skapar glädje. Man kan glädjas över

Mötets pedagogik

Diskussion, lyssnande och möte finns i kärnan av steinerpedagogiken. Det förutsätter tid och närvaro i stunden. Barnets och den ungas förhållande till sig själv, till andra människor och till omgivningen växer i möten. Lärarens och fostrarens viktigaste uppgift är att skapa kontakt med barnet och

En anda av att göra

Att ta tag i saker. Att göra själv med händerna. Steinerpedagogikens arbetssätt stöder mångsidigt olika arbetsfärdigheter. Ansträngning leder till att saker färdigställs. Genom aktiviteter blir barnet och den unga en aktiv aktör.   I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN I steinerdaghemmet bakar och lagar vi, vi städar och gör

Ett levande intresse för världen

En av de viktigaste uppgifterna med fostran är att väcka och upprätthålla barnets och den ungas intresse för världen och dess fenomen. Förmågan att förvånas och förundras är en port till motiverad inlärning av nya saker.   I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN lapsen kiinnostus maailmaan herää jäljittelyn kautta.