Varför steiner avel?

Steinerpedagogikens

  • FÖRHÅLLNINGSSÄTT – i steinerpedagogiken förhåller man sig till sakerna som lärs utifrån helheten.
  • FRÅN SAGOR TILL BIOGRAFIER –fantasibilderna som väcks genom framställning stärker empatiförmågan och tillför känsloupplevelser till undervisningen.
  • BILDUNDERVISNING – innebär att berättelsebilderna som läraren ger omvandlas till barnets inre fantasibilder.
  • KONST I UNDERVISNINGEN – tilltalar hela människan och balanserar lärohelheten. Är en central metod inom steinerpedagogiken.
  • LÄRA SIG GENOM ATT GÖRA – målet är att öka viljan, väcka initiativförmågan, förmåga att ta tag i saker.
  • KREATIV LEK –särskilt i småbarnspedagogiken ses fri lek som något som ökar fantasin och utgör en källa för kreativitet.
  • FORMTECKNING – är koncentrerad tolkning av former och frihandsteckning som stöder bland annat ögats och handens koordination.
  • EURYTMI – är rörelsekonst, där musik och recitation formas till rörelsens och gestens konst, synligt tal.
  • NYBÖRJARUNDERVISNING UTAN PULPETER – ”bänkpedagogik” möjliggör en mångsidig användning av lokalen och i den lärande och undervisning genom rörelse.
  • TIDIG SPRÅKUNDERVISNING – börjar genom sånger, lekar och dikter på första klass, ofta redan i steinerdaghemmet på två främmande språk.
  • NATURVETENSKAP FENOMENBASERAT – genom konkreta observationer och försök går man från erfarenhet till begrepp.
  • TEMPERAMENTSLÄRAN –grundtanken är att utveckla och utnyttja det övergripande temperamentets positiva möjligheter.
  • LÄROBÖCKERNA GÖRS SJÄLV –arbetet med häften främjar den egna aktiviteten och bearbetningen av det lärda materialet.
  • LÄRANDE I PERIODER –varvid gestaltningen av helheter och processandet av information är lättare och det är möjligt att väcka ett djupare intresse för ämnet. Periodens längd är vanligen 3–6 veckor.
  • EN RYTM I LÄRANDET –i steinerpedagogik stöds barnets och den ungas tillväxt medvetet genom olika rytmer – under lektionerna, skoldagarna, periodundervisningen och skolåret tar man hänsyn till balans mellan olika aktiviteter.
  • MÅNGSIDIGHET I BEDÖMNINGEN – det är naturligt att bevisa lärandet och kunskaperna på olika sätt i steinerskolan.
  • ATT SKÖTA OM RYTMEN:en regelbunden dagsrytm och en årscykel med arbete och festligheter stöder en sund fysisk utveckling och skapar trygghet
  • STÖD FÖR UTVECKLINGEN AV SINNENA:
  • särskild uppmärksamhet ägnas åt sinnesintryckens kvalitet; ett litet barn är öppet för allt som förmedlas via sinnena och kan inte skydda sig mot intryck som är skadliga för organens utveckling
  • SVAR PÅ BARNETS BEHOV AV ATT IMITERA: eftersom ett barn under sju år i huvudsak lär sig genom att imitera och sällar sig till omgivningen och världen genom att konkret handla och göra, förstå med händerna, betonas i småbarnspedagogiken vikten av en hemlik miljö och hushållsarbete; när barnet ser och upplever det arbete som människor runt omkring utför – vanliga hushållsarbeten, matlagning, städning, hantverk, trädgårdsskötsel som barnet fritt kan ansluta sig till genom att imitera – får barnet mångsidiga impulser och möjligheter till lärande på egna villkor enligt utvecklingsskedet
  • VÄRNANDE OM FANTASIFÖRMÅGAN: konstnärlig verksamhet – sagostund, dockteater, måleri, teckning, modellering, sagomotion – ger liv åt fantasin
  • UTRYMME FÖR FRI LEK: leken är utmärkande verksamhet för barnet och den fria leken spelar en central roll varje dag
  • EN NATURENLIG KOST: maten tillreds med biodynamiskt eller ekologiskt odlade produkter och rena livsmedel utan tillsatser
  • FOSTRARENS SJÄLVFOSTRAN:fostraren är en förebild för det lilla barnet; fostraren undervisar genom hur hen agerar, känner och tänker; fostran är alltså i grunden självfostran, en strävan efter att vara en förebild som är värd att imiteras
  • KLASSFORM – ger eleven en trygg social krets för hela skoltiden.
  • EN EGEN KLASSLÄRARE – svarar huvudsakligen för undervisningen de första 6–8 åren.
  • HEMMETS OCH SKOLANS SAMARBETE – obestridligt viktigt. Ofta bildar föräldrarna också en egen fungerande gemenskap.

Edellisistä nostoista sekä steinerkasvatuksesta laajemmin voi lukea lisää Steinerkoulun ABC – leikistä luovaan ajatteluun -kirjasta (Jarno Paalasmaa, INTO-kustannus, 2019).

 

KIRJAA ON SAATAVILLA MYÖS USEISTA STEINERKOULUISTA JA STEINERKASVATUKSEN LIITOSTA.

Fostran till frihet

Steinerpedagogikens centrala mål är att fostra till frihet. Det betyder inte så kallad fri fostran – frihet är inte en

Hela kroppen lär sig

I steinerpedagogiken är det viktigt att helhetsmässigt få med människan i lärandehändelsen.   Förutom att man i undervisningen strävar efter

Gemenskapen bär och fostrar

Steinerdaghemmet och -skolan bildar alltid en gemenskap, där helheten byggs tillsammans: med barnen, föräldrarna och personalen.   En trygg och

Mötets pedagogik

Diskussion, lyssnande och möte finns i kärnan av steinerpedagogiken. Det förutsätter tid och närvaro i stunden. Barnets och den ungas

En anda av att göra

Att ta tag i saker. Att göra själv med händerna. Steinerpedagogikens arbetssätt stöder mångsidigt olika arbetsfärdigheter. Ansträngning leder till att