Klass 4.-6.

DEN IVRIGA OCH KUNNIGA ELEVEN

Det finns så många intressanta saker i världen! Allt som har funnits och som finns! Hur tillfredsställande är det inte att få veta hur det har varit att leva tidigare och vad allt det finns i naturen? Nu studerar vi naturvetenskaper, historia och språkets strukturer! Genom dem börjar en förståelse för samband mellan saker uppstå.

I undervisningen utforskar vi den konkreta världen genom att fortfarande aktivera känslan och fantasin. Detaljerna och de egna observationerna vävs samman till en större helhet. Medvetenheten väcks om den mångfaldiga växelverkan mellan livet och livsmiljön. I barndomens gyllene tid blomstrar den egna kompetensen och många förmågor.

I ÅRSKURS 4

Nu stärks förhållandet med den egna hembygden och närmiljön. Hur började bosättningen på orten? Och hur ser världen ut ur fågelperspektiv? En fjärdeklassare kan redan tolka och rita kartor.

”Jag brukar tänka mycket på hur jag kan lära ut en viss sak bäst just åt min klass. En gång skulle vi ta itu med bråktal. Jag ordnade en ”bitfest”, vilket betydde att vi delade ut olika godsaker i klassen, såsom tårta och choklad, i bitar för att undersöka hur saker delas. Och så mumsade vi naturligtvis i oss godsakerna. Först efter det gick vi igenom teorin. Som man kan gissa tyckte eleverna mycket om festen, och jag hoppas att lärandet främjades av att när de tänkte på ett visst bråktal kunde de nästan känna smaken av choklad eller tårta.

Jag njuter av att ha friheten att undervisa på ett ganska fritt sätt. Under de bästa arbetsdagarna lyckas vi tillsammans med eleverna och jag kan se hur var och en av dem går sin egen separata väg, men ändå tillsammans.

SEIJA HÄNNINEN,
RUDOLF STEINERSKOLAN I LAHTIS, KLASSLÄRARE OCH VICE REKTOR

I ÅRSKURS 5

Hela klassen sätter upp ett skådespel tillsammans. Man går från myter till världshistoriens högkulturer, undersöker den levande miljön ännu närmare genom växter.

“Vissa saker upprepas i skolan varje år, till exempel att rita kartor och göra presentationer. Det är fint att följa barnens utveckling också i den här saken. I tiderna har vi börjat med en karta över klassrummet och en planritning över hemmet, en karta över hemorten, eleverna i årskurs fyra har brottats med en karta över Finland – det var mycket krävande! – och nu på femman är det bara att följa hur eleverna tar tag i saken och sätter igång med arbetet. Att rita en karta över norra Europa är en krävande uppgift där man måste ta hänsyn till mycket, det går inte att bara hastigt skissa den. Den energi av att göra som tar hela klassen i besittning rycker med sig alla elever. Koncentrationen i klassen riktigt vibrerar i luften. Den här andan av att göra är nog ett av steinerskolans guldkorn

HELENA LOHTAJA, KLASSLÄRARE, STEINERSKOLAN I ROVANIEMI

I ÅRSKURS 6

I början av puberteten öppnas nya världar av exakt geometri, fysikens lagar och romersk historia. Det görs exakta observationer om världen, om de allmänna fenomen som finns alldeles i närheten.

“Jag tyckte det mest intressanta under fysikperioden var avsnittet om solsystemets struktur. Jag har ritat och provat olika saker som har att göra med fysikperioden. I bildkonst ritade jag jordklotet och rymden omkring. Jag vet också nu varför det finns en sandpapperslik yta på skejtboardar och sparkcyklar.”

AAPO, ÅRSKURS 6,
VANTAAN SEUDUN STEINERKOULU