I steinerdaghemmet får livets små saker en stor roll. Barnets värld är full av små under. Barnet märker den minsta organismen och händelsen i naturen. När barnet ges tid att undersöka och förundras över sin omgivning, sällar hen sig till omgivningen med hela sin varelse av egen vilja och eget intresse.
På en sådan grund är det bra att bygga det framtida lärandet.
I steinerdaghemmet råder en lugn och hemlik stämning. Avsikten är att hålla gruppstorlekarna små. Lokalerna görs estetiskt vackra. Barnets sinnen omhuldas med färger, dofter och materialval.
Steinerdaghemmets vardag bygger på rytmer som stöder livet. För ett litet barn skapar en bekant upprepad rytm trygghet och strukturerar logiken och livsföringen som så småningom föds. På veckoprogrammet står i tur och ordning bakning, musik, måleri och annan konst, hantverk, eurytmi, skogsutflykter och gemensam skötsel av hemmet eller trädgården. Leken får mycket plats och värdesättning.
Naturen och dess skeenden har en viktig roll i steinerdaghemmet. Utvecklingen av barnets eget naturförhållande stöds genom att de erbjuds många möjligheter att leka och röra sig invid naturen. Årstidernas stämningar och dofter är starka upplevelser för barnet. Daghemslivet hänger samman med naturen. Teman och material för konstnärligt arbete, lek och fest kommer från naturen och från årscykelns traditioner. Närnaturen ger en ram för att lära sig och förundras, livets kretslopp sker precis framför våra ögon.
”I våras begav vi oss med barnen till stranden vid sjön. Löven hade precis spruckit ut. Jag stannade för att beundra hur vackert allt var. Då sade en av pojkarna i gruppen: Och tänk att vi får vara här!
Ja, där förundrades vi tillsammans över ett under.
Växelverkan med barnen när man hänger sig utan roller och med hela sitt hjärta är otroligt helhetsmässig. Barnens tillväxt är som när blommorna slår ut, och man får själv vara den lyckliga trädgårdsmästaren som följer denna fantastiska tillväxt.”
I steinerdaghemmet lever fortfarande en stark kultur av sagoberättande. Sagor framspringer ur livet som levts. De kan under året skapa stämning eller man kan med hjälp av dem behandla många slags frågor som uppstår i barngruppen. Sagan är för läraren ett pedagogiskt verktyg som samtidigt berikar barnets fantasi och förmåga till inlevelse. Sagornas teman övergår ofta också till barnens lekar. I steinerdaghemmet betonas en varm växelverkan av hög kvalitet mellan barnet och den vuxna.
”Ett litet barn lär sig särskilt genom imitation. Därför är vi vuxna en av de viktigaste lärmiljöerna som barnet har. Eftersom imitation är mycket naturligt för barnet innebär det en enorm möjlighet för fostraren. När jag föregår med mitt eget exempel för barnet, till exempel hur man tar väl hand om miljön, är det sant för barnet och barnet anser att det är viktigt.
Jag har själv gått i steinerskola och därmed fått växa upp i en miljö där sociala relationer, konst och vilja att själv ta reda på saker och ting betonats. Det är värdefull vägkost för livet.”
I den steinerpedagogiska förskoleundervisningen lär sig barnen genom att leka, röra sig, utforska, utföra olika arbetsuppgifter och genom att uttrycka sig genom konstnärlig verksamhet. Det är viktigt att de nya färdigheter och kunskaper man lär sig har en koppling till barnens vardag och erfarenhetsvärld. Lärandet är upplevelsebaserat och erfarenhetsbaserat. Barnet sällar sig till världen genom sina handlingar och erfarenheter. Förskoleundervisning ordnas både i steinerdaghem och i steinerskolor.
”Under förskoleåret tar barnen ett stort steg framåt. De har fått helt nytt mod och käckhet som kommer tydligt fram här i daghemmets förskolegrupp. Man ser ständigt hur förskolebarnen hjälper de mindre och tar med dem i sina lekar. Under förskoleårets ”kungår” är man fortfarande i barndomen, men lär sig också många av skolbarnens färdigheter. Under året njuter man av handarbete och lekar, rytmer, dikter och sånger, lär sig viktiga färdigheter i att lyssna och diskutera. En morgon smalt mitt hjärta när ett nytt barn kom in i gruppen och i morgonringen berättade för de andra hur nervös hen var över att komma in i gruppen, och ett annat barn då svarade: “Det är jag också, men hördu det gör ingenting.”
Pääkaupunkiseutu
Uusimaa
Varsinaissuomi ja Satakunta
Päijät-Häme ja Kymenlaakso
Savo ja Karjala
Pirkanmaa ja Keski-Suomi
Pohjanmaa ja Lappi
Ahvenanmaa